| |
Projekt på denna plats |
 |
|
|
| |
Partners |
|
|
|
| |
|
| 1. Spoletorp |  | Initiativet togs av Internationella Miljöinstitutet för att bl a visa sin initiativkraft och sitt nytänkande inom miljöområdet. Miljöinstitutet tog fram ett programunderlag för de miljörelaterade frågorna. Programunderlaget behandlade ekologiska och kretsloppsanknutna frågor, avfallshantering, ... |
| 2. Östratornskolan |  | Miljöambitionerna för bygganden grundade sig både på skolans verksamhet och på Lundafastigheters vilja att utveckla kommunens koncept ’Sunda skolan’. Målsättningen var att minimera resursuttag för byggande och drift samt att välja kretsloppsanpassade material och tekniker.
Exempel på miljöanpassad ... |
| 3. Ekologihuset |  | Det nya Ekologihuset är lokaliserat till campusområdet vid Lunds tekniska högskola. Byggnaden är anpassad till områdets mer stränga arkitektur och geometriska byggnadsvolymer med rött fasadtegel. Runt huset består landskapet av 18 olika biotoper med bl. a. iriskärr, damm, bäck och kalkäng.
Hyresgä ... |
| 4. Flygelskolan |  | Montessoriinriktad LM-skola med åldersblandad undervisning och delvis experimentell pedagogik.
Golv; Oljad ask
Skolan är byggd i enlighet med programmet Sunda skolan som innebär en frigörelse från de kortsiktiga ekonomiska tänkande som ofta gällt för planering av skolor. Programmet innebär bl a ... |
| 5. Gunnesboskolan |  | Beskrivning
Gunnesboskolan var det första skolhus som byggdes utifrån kommunens policydokument om miljövänligt byggande, Sunda huset, en policy för allt framtida byggande i kommunen
Tonvikten lades vid bra dagsljus i alla arbetslokaler, material som är tåliga och giftfria, välfungerande ventilati ... |
| 6. Höjeåprojektet |  | Höjeåprojektet är ett samarbete mellan Lomma, Lunds och Staffanstorps kommuner, via Höje å vattendragsförbund, i syfte att minska läckaget av närsalter samt att gynna biologisk mångfald, rekreation och friluftsliv i områdena runt Höje å. Detta stora projekt pågick mellan 1991 och 2003 och en eventue ... |
| 7. Villa Wiberg |  | Arkitektens egen beskrivning av huset: Huset är ritat efter ekologiska principer. Viktiga principer för val av både planlösning och material var passiva system, hygroskopiska egenskaper, diffussionsöppenhet och termisk lagringskapacitet.
Huset har en ventilerad krypgrund som är fuktsäker och enkel ... |
| 9. Solbyn |  | Solbyn är Sveriges näst äldsta ekoby och består av 10 radhus med sammanlagt 50 lägenheter samt rikligt med gemensamma lokaler. Lägenhetsstorlekarna varierar mellan 2-5 RoK.
Initiativtagare till ekobyns var ett vegetariskt matlag i Lund och de främsta motiven var ekologisk odling, gemenskap och mil ... |
| 10. Sankt Hansgården |  | På St Hansgården ges praktisk temaundervisning i historia, ekologi, hälsokunskap, djurhållning etc. St Hansgården fungerar även som fritidshem för ca 90 barn och en öppen verksamhet för allmänheten.
Målet för temaundervisningen är att ge skolorna möjlighet till praktisk undervisning som komplement ... |
| 11. Kv Jöns Ols |  | Huset byggdes, ägs och förvaltas av Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Målet var att bygga ett energisnålt flerbostadshus i syfte att minska miljöbelastningen. Behovet av köpt energi skulle halveras jämfört med bostadbolagets övriga hus utan avkall på inomhusmiljö, robusthet och enkelt underhåll.
B ... |
| 12. Igelösa Kretsloppsanlägning |  | Lunds Miljöförvaltning beslutade att Igelösas 26 hushåll skulle göra något åt sitt avloppsvatten som efter trekammarbrunnar skickades ut orenat i Ölabäck som har sitt flöde till Kävlingeån. Byinnevånarna beslutade att satsa på något annorlunda istället för vanliga markbäddar. 1996 bildade byn en avl ... |
| 13. Sankt Hans backar | | S:t Hans backar i Lund är ett praktexempel på hur man kan berika livsmiljön för stadens växter, djur och inte minst medborgare. Parken som ligger i norra delen av Lund har förnyats med olika naturtyper och är ett referensområde för biologisk mångfald. Området var förr en kommunal soptipp men tippnin ... |
|
